Är helt ensam hemma. Ossian och Gunnar är på Södersjukhuset. Han blev inlagd med dropp där ikväll. Vi var där igår kväll också men blev 'hemskickade' då läkaren tyckte att vi skulle fortsätta försöka få i honom vätska hemma istället. Han tyckte inte att dropp behövdes. Idag har Gunnar kämpat för livet för att få i honom vätska genom en doseringsspruta men på 1 timme lyckades han bara få i 35ml, alltså för tok för lite vätska. Det plus att han inte har kissat på hela dagen! Han har sovit större delen idag och tillslut när han inte orkade annat än att hänga på pappas axel ringde Gunnar åter vårdguiden. Sjuksköterskan som svarade sa bara "åk in!", när Gunnar beskrivit Ossians tillstånd. Inget mer än det, så Gunnar ringde till jobbet och berättade att de var på väg in så jag kastade på mig kläderna och en kvart senare satt vi alla i bilen på väg in mot barnakuten (tur att vi bor så nära både jobbet och sjukhuset).
Väl på akuten så gick det undan, det var nästan inga alls där så vi fick träffa sjuksyster och läkare väldigt fort. Ossian vägdes och hade gått ner 400 gram från när vi var där igår (sammanlagt 800 gram sedan i tisdags!!) Alltså nästan 1 kg , det är mycket på så kort tid. Han har även fått prickar över hela kroppen, stackaren! Vi vädjade till dem att lägga in honom och ikväll lyssnade dem på oss och beslutade sig för att sätta in nål i handen på honom. Äntligen, vilken lättnad!! Jag gick ut ur rummet när de satte in nålen, jag är svag för sådant. Jag har en del otäcka minnen från när William var liten och klarade därför inte se när de skulle sticka Ossian. Men Gunnar låg bredvid honom hela tiden när de skulle få in nålen. Han är verkligen underbar!! Hörde hur han skrek därinne och jag gick in i väntrummet. Fan vad det gjorde ont i mig!
Tillslut lyckades de få in en 'infart' i handen (alltså där man fäster själva droppet) på honom. Han hade kämpat och protesterat så mycket så att han hade somnat av ren utmattning. (Lilla hjärtat, vad du har fått vara med om mycket jobbigt denna mardrömsvecka..) Sedan fick vi hur som helst komma med upp till avdelningen där han och Gunnar skulle stanna på över natten. Rummet var litet och mysigt och påminde lite om ett hotellrum. Det fanns både dusch och tv samt två sängar, en för Ossie och en för Pappa. Eftersom bara en förälder kunde stanna så åkte jag hem och Gunnar stannade kvar. Jag ska ju ändå upp tidigt imorgon och jobba så det var det bästa helt enkelt...
Nu är jag helt ensam här hemma och ska snart gå och lägga mig. Tänker på mina älsklingar, de är så långt borta just nu, har ju aldrig varit ifrån Ossian en hel natt. Känns konstigt och tomt, får se hur det kommer gå att somna ensam utan min G :( Jaja, time to sleep, ska upp tidigt imorgon!
Känns hur som helst väldigt skönt att Ossie blev inlagd ikväll, känner stor lättnad över det! Nu ska han bli bra! :0)
Godnatt allihopa och tack för alla omtänksamma kommentarer/sms!! Ni är så underbara!!
5 kommentarer:
Äntligen ett inlägg från dig! Jag tittade in flera gånger igår för att se om du hade skrivit nåt nytt. Vilken lättnad att ni sent om sider fick träffa en läkare som tog problemet på allvar! För det är klart att Ossian behövde få dropp så slut som han var. Vissa gånger får man stå på sig som förälder, för det är ju ändå vi som känner våra barn bäst.
Jag håller tummar och tår att er lille kille ska återhämta sig snabbt nu då han får hjälp med vätskeintaget. Och att du fick sova åtminstone lite förra natten, även om det säkert kändes ensamt. Rummet på sjukhuset lät ju annars trevligt, vilket också gör situationen ljusare. Där har dina killar det säkert bra. :)
Skönt att veta att Ossian blir väl omhändertagen. Nu ska ni bara vila och samla nya krafter under helgen. En stor kram till sjuklingen från hans 08kompis i Finland!
håller med, vad skönt att han får i sig näring nu!!
nu kommer han pigga på sig ordentligt :-)
vi vill träffa er snart!
vi har fått dagisplats förresten :-D
Tänker på er och hur jobbigt ni har det. håller tummarna för att Ossie blir frisk snart. Stora kramar från oss.
Tack vad ni är söta ♥
Era varma o omtänksamma kommentarer värmer så mycket ska ni veta och är ett stort stöd i allt det jobbiga!! Glad att ni finns, puss och kram :0)
Gumman, stackars er! Tur att ni verkar vara på bättringsvägen nu i alla fall! Jag tänker på er och skickar er de största kramarna! *Moooooooooaaahh*/ Er Amino
Skicka en kommentar