Ond cirkel...

Ja, så lyckades kräksjukan slå undan benen på oss igen. I onsdags så var jag ledig och passade på att åka in till stan och klippa mig samt träffa världens sötaste Becca♥ (http://alflilaoulila.blogspot.com/). Det var riktigt mysigt att äntligen få träffa henne, länge sen sist nu. Vi lunchade på "Vetekatten", ett trevligt och gammaldags café inne i stan. Sedan åkte vi och hämtade Ossie på förskolan tillsammans. Hade ett kort utvecklingssamtal med Ossie's fröken och sedan begav vi oss hemåt alla tre. Vi var precis på väg in på Ica då det hände. Ossian satt i sin vagn, allt var frid och fröjd tills han började hosta lite. Sedan var det som om det bara forsade ur hans mun. Gång på gång, säkert 4-5 gånger rätt ut över hela honom. Stod som förstenad och Becca som pratade i mobilen skyndade sig att avsluta samtalet på en gång. Åh nej, vad händer?? Blev nog lite chockad för det blev så dramatiskt allting och Ossian med för han såg så frågande ut medan det hände. Sedan började han storgråta, lilla hjärtat. Becca och jag tittade på varandra och jag förstod att hon inte var så 'sugen' på att hänga med hem längre. Vi sa fort hejdå till varandra och jag skyndade mig hem med Ossian i vagnen. Tur att vi var så nära hem!!! Väl hemma så fortsatte kräkandet, i hallen, i hans säng...över mig. Det tog aldrig slut!! Gunnar var på säljledarkurs den dagen och befann sig på andra sidan stan och jag kom inte fram varken på hans mobil eller till vårdguiden. Så TYPISKT! :0(

Detta var nog en av mina värsta upplevelser hittills. Ossian var så blek och bara hängde i min famn och bara fortsatte kräkas. Ett tag låg han bara och blundade och jag fick knappt liv i honom kändes det som. Då fick jag verkligen panik, vad gör man?? Fick slutligen tag i min mamma och sedan pappa som släppte sitt jobb och åkte hem till oss. Fick då även tag i Gunnar som hade fått mina meddelanden. Han skyndade sig hemåt han med. De kom ungefär samtidigt hem hit och vi packade skötväskan med ombyteskläder till Ossian samt filt och annat som var bra att ha. Sedan åkte vi raka vägen till sös. De kände igen oss vid det här laget och frågade hur det var. Vi fick hjälp ganska fort och fick sedan komma till ett så kallat 'övervakningsrum' med Ossian. De tyckte han var så blek och ville ha extra koll på honom. Det kändes tryggt. De övervägde till och med att sätta in dropp igen, men sedan sa läkaren att de tänkte skriva in oss på avdelningen istället men att vi kunde få åka hem under natten och sedan komma på återkontroll på morgonen vid 9. Blodproverna såg bra ut och det fanns inget som tydde på uttorkning. Vi fick med oss vätskersättningspulver hem också. Under natten sov han bra mellan oss och det hände inget mer...

...förens på fredagen :0(

Då började jag känna mig konstig i magen och riktigt illamående. (Kände mig redan konstig på torsdagen, ont i magen och matt men det var inget som bröt ut...) Det blev bara värre och värre och tillslut så var jag tvungen att be Gunnar att komma hem tidigare från jobbet för jag orkade inte ens att ta hand om Ossian. Låg över toalettstolen och Ossian stog bredvid mig och klappade mig 'tröstande' på ryggen. Lilla gubben min♥ Lade mig i sängen och lade Ossian i sin säng bredvid mig. Men det gillade han inte. Nej det var såå tråkigt, mamma. Missnöjd var bara förnamnet trots att han fick äta kakor och att jag hade tagit in massa leksaker till honom. Det var jobbigt men jag var så skakig och orkade inte annat än att ligga ner under täcket. Frös som bara den, brr! Tillslut kom Gunnar hem och Ossian blev överlycklig när han fick gå in i Williams rum och leka med honom! Tråkmamma, haha :0)

Ja, sedan dröjde det väl någon timme sådär innan Gunnar började känna sig konstig i magen och sedan gick det fort tills vi båda låg däckade i soffan. Han kräktes som bara den han med, stackaren, och det blev inget fredagsmys för oss inte. Småtittade på 'Idol' medan Gunnar sov men kände att jag inte orkade följa med riktigt.

Idag skulle Gunnar ha jobbat men han var helt slut imorse och ringde och sjukskrev sig. Så vi har varit hemma alla tre idag och bara tagit det lugnt och druckit lite te. Imorgon ska jag jobba och jag har sagt att jag kommer. Som det känns nu så kommer jag nog orka. Men fy alltså, när ska vi slippa att bli sjuka hela tiden? Bort med alla dumma baskilusker nu, vi är trötta på er!!! *BLÄÄ*