Söndag och vi kände att vi var tvungna att aktivera oss lite. Efter många, långa och intensiva dagar hemma behövde vi komma ut och göra något. William är nu helt bra igen, bortsett från en lätt förkylning och den vanliga hostan han alltid får i samband.Så idag så blev det bio, "Lilla Spöket Laban" närmare bestämt.
Vi gick på den mysiga kvarters-biografen "Reflexen" i Kärrtorp. Reflexen är en gammal biograf som bedrivs på ideel basis. De visar olika matinéer och barnfilmer för en billig slant. Vad sägs till exempel om att gå på bio för 30 spänn? Helt rätt kurs tycker jag i alla fall, *ler*.
Kassan öppnade en timme innan filmen började (kl.13.00) och vi var bland de första där. Efter ett litet tag vällde det in barn och föräldrar och det blev fullsatt på en gång. William och en liten flicka i samma ålder blev snabbt vänner där och ville sitta bredvid varandra. Så sött! :0)
Vi satte oss i en mysig soff-fotölj precis i mitten av salongen, jag och William. Myyyss!! William och den lilla flickan satt och pratade lite innan filmen började och hon berättade om hela hennes liv för oss. Haha, om vad hennes mormor, farmor, mamma och dagmamma heter...ja ALLT...hihi. Barn är så härliga och spontana, gillar det! Hon blev även superförtjust i mina örhängen, hihi.
Gunnar och Ossian tog en promenix med vagnen under tiden. Det var riktigt mysigt att gå på bio med bara William, det känns så speciellt. Kommer själv ihåg när min mamma tog ut mig på små "surepriser" när jag var yngre. Det var allt från museum, biofilmer, restauranter till en otrolig helikopter-tur över Stockholm...Haha...(gissa om jag blev förvånad den gången?) Hon var (och är) en mästare på att överraska, min mamma. Men det är en helt annan historia det. Det jag ville komma till var att jag vill göra samma med William. Små utflykter, bara han och jag! Det är ju svårt nu när man har en annan liten och tänka på samtidigt. Då är det extra viktigt med de där små tillfällena man får att umgås, bara han o jag.
Ser fram emot många sådana gånger tillsammans...
Filmen var söt och lagom lång (40min) och efter den var slut så åkte vi hem allihopa. William fick ett riktigt utbrott på vägen hem och skrek för att han inte fick en varmkorv på stört. Men grejen var den att vi skulle laga mat när vi kom hem så därför sa jag nej. Men det godtog inte han utan GALLSKREK hela vägen hem, vilka röstresurser alltså. Pust! Han är inne i en riktig tuff och trotsig period nu och då är det extra viktigt att man gränsar och är bestämd, inte alltid lätt dock...
Nu ligger alla tre killarna och sover...tänkte börja väcka dem lite smått. En skön dag, även om den var lite krävande emellanåt. En trotsig treåring kan vara rätt tålamodsprövande och det gäller att "räkna till 10" många gånger...haha...
Hoppas ni andra har haft en bra helg!
♥♥♥
//Puss från en trött småbarnsmamma...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar